Vad går NTA-projektet ut på?
”Naturvetenskap
och Teknik för Alla” (NTA) är ett projekt för skolutveckling som drivs av KVA
och IVA sedan 1997 Kärnan i konceptet
utgörs av ett antal [1] experimentellt baserade temaenheter som behandlar olika
delar av naturvetenskapen. Lika viktiga delar av NTA är pedagogiken och
förankringen hos kommunledning, skolledning, lärare, elever, föräldrar och
lokalt näringsliv. Vidare ingår lärarfortbildning och materialhantering som
samordnas lokalt i alla medverkande kommuner. Ett tema sträcker sig typiskt
över 8-10 veckor som en del av arbetet i klassen under denna tid. Inför starten
i klassen får lärarna en komplett materialsats för arbete i hel klass. Vidare
får lärarna en hel dags utbildning för varje nytt tema de börjar undervisa men
också allmänt erfarenhetsutbyte och pedagogisk fortbildning i samband med olika
samlingar under året. En didaktisk högskolekurs om 5+5 poäng har utvecklats i
samarbete med LHS och LiU och en delvis nät-baserad fysikkurs på SU, båda
särskilt anpassade för NTA-lärare som önskar fördjupad fortbildning.
Hur kommer man med?
Antagning till
NTA sker kommunvis och varje år samlas delegationer från intresserade nya
kommuner för en dags information med demonstrationer på KVA. De kommuner som
vill gå med i NTA lämnar in en ansökan där man beskriver sin lokala planering
och organisation för att stödja de skolor och lärare som skall delta. Varje
kommun förväntas utse och låta utbilda en samordnare för lokal
lärarfortbildning och materialhantering. NTA centralt hjälper till med stöd och
utbildning av lärare och lärarutbildare samt tillhandahåller materialsatserna
som sedan uppdateras och kompletteras på nytt efter varje användning.
Utveckling av projektet
De temaenheter
som NTA har utvecklat hittills baserar sig på motsvarande enheter i STC
(Science and Technology for Children),
ett material som utvecklats i USA av NSRC (National Science Resource Centre)
som i sin tur drivs av nationella vetenskapsakademien (NAS). Via NAS har KVA
fri tillgång till STC. Bearbetningen och anpassningen till NTA och den svenska
läroplanen sker i tre steg med omfattande fälttester i varje steg. Detta
utvecklingsarbete som drivs av NTA centralt utförs huvudsakligen av lärare och
lärarfortbildare med egen erfarenhet av klassarbete med materialet.
NTA har
mottagits synnerligen väl av alla dem som hittills har prövat på. Detta har
dokumenterats i ett antal utvärderingar [2] har givit värdefull återkoppling
till projektets utveckling.
Hittills har NTA
drivits i projektform men redan från början var siktet inställt på att så
småningom övergå i en mer reguljär verksamhet och planeringen tog sikte på att
detta skulle ske från 2004. Med denna målsättning och en uppskattning av den
totala budgeten för detta som bas har projektet drivits med insamlade medel
från olika stiftelser, forskningsfinansiärer, utbildningsdepartementet och
några företag.
Förhoppningen
var att NTA under 2003 skulle nå upp till ca 20 medverkande kommuner. Inför
2003 har NTA 34 medverkande kommuner och ett litet antal friskolor. I dessa
medverkar ca 2200 lärare och 40 000 elever. Dessa siffror överträffar således
vida de mest optimistiska förhoppningarna i projektets början. Även den totala
budgeten som den uppskattades efter något år kommer att kunna hållas om
bidragen för 2003 kan uppnås.
Under hösten
2002 har en beredningsgrupp tillsatt av de medverkande kommunerna utarbetat
former för en reguljär verksamhet från 2004 som planeras att antas i slutet av
våren i år.
Framtiden
Enligt planerna
kommer NTA-Produktion och Service att drivas i en ekonomisk förening där alla
medverkande kommuner ingår. NTA-Utveckling kommer drivas av akademierna i
projektform i nära samarbete med NTA-Produktion och Service och möjligen kommer
båda att centralt samlokaliseras till KVA’s lokaler.
Utmaningen för
NTA-Utveckling blir att utnyttja det redan idag omfattande internationella
samarbetet men också att initiera och driva vidare originell svensk forskning
och utveckling av både didaktik och konkreta material med utnyttjande av svensk
expertis inom och utom akademiernas led.
Mer information
om NTA finns på hemsidan www.nta.nu
[1]
|
Version |
Tema
|
Används företrädesvis i år |
|
III |
Fast eller
flytande |
F – 2 |
|
II |
Förändringar |
F – 2 |
|
II |
Jämföra och
mäta |
F - 2 |
|
II |
Balansera och
väga |
1 – 2 |
|
III |
Jord |
1 – 3 |
|
I |
Fjärilars
livscykel |
2 – 3 |
|
III |
Från frö till
frö |
3 – 5 |
|
II |
Kretsar kring
el |
3 – 5 |
|
III |
Kemiförsök |
4 – 5 |
|
II |
Rörelse och
konstruktion |
4 – 6 |
|
II |
Matens kemi |
5 – 7 |
|
II |
Magneter och
motorer |
6 - 7 |
|
III |
Flyta eller
sjunka |
5 - 7 |
[2] Gisselberg, K. (2001) NTA -
projektets första tre år - en positionsbestämning.
Lärarutbildningen, Institutionen för matematik och
naturvetenskapliga ämnen,
Umeå universitet
Jan
Schoultz, Glenn Hultman (2002). Det är
bra med NTA - Vi gör inte saker för att tråka ut oss utan för att lära oss.
Utvärdering
av elevers och lärares lärande och utveckling inom NTA-projektet
Linköpings
Universitet, ITUF och IUV
B-O
Molander (2003), ”Man är på samma
planhalva när man spelar”
Erfarenheter
från NTA för år 7-9. Lärarhögskolan i
Stockholm
---------------------------------------------------------------------------------------------------------Sven-Olof Holmgren
Fysikum,
Stockholms Universitet
Ordförande
i akademiernas styrgrupp för NTA
soh@physto.se